Äventyret är över!
Klicka på bilden! Jag la in Sverige så att ni geografihandikappade också kan få lite längdperspektiv. De svarta understrukna namnen är länder jag besökt, svarta underukna med rött är städer, heltröda är stränder, gröna är öar!
Det hela började i Mumbai, Indien, den 1 november 2008, världens galnatse flygplats, alla stirrar, du har ingen aning om vart du ska, en knuff här och en där, flyget till Goa går snart! Bara två timmar sömn inatt i en obekväm flygplansstol! Förstår fortfarande inte att jag faktiskt hittade fram, och det är nästan lika svårt att förstå att det bara tog några dagar innan jag träffade Tobi och Steffi! :) Glömmer aldrig Tobis; "Hello, are you Linda from Sweden?" på ett skabbigt hotell i Colva. Familj- och pensionärstranden som gjorde mig dödeppig. Några dagar senare nere på hippa beachen Palolem träffade vi deras polare David och Niko. Endagsutflygt till underbara öde Butterfly beach och mopperesa till Agonda under absolut storm, inte ens underkläderna var torra när vi kom hem! Långa nätter på filtar med tända ljus med hela gänget, nattsim och en drink på Café to Far... och innan jag visste ordet av satt jag på engelsmannen Georges veranda med inbjudan till Singapore. Vi reste i alla fall vidare allihop, till underbara "känn-dig-som-hemma"-Ohm-beach utanför heliga och underbart vackra staden Gokarna. Där träffade vi Sabrina och Karin från Schweiz och såklart James från England! Vi spanade på delfiner och gjorde galna "torpeedos", drack chaite och spelade coronne.
Vidare ner till storstaden Trivandrum, bli utskällda och nästan kidnappade av en galen tant innan en mitt-i-natten-taxi med pizza till Varkala. Väldigt vacker strand under en klippa, gulligt hotell med tysk ägare. Vidare till Allepey, charmig lite stad vid kanalerna där vi hoppade på husbåten! Åh, den vackra husbåten i flätad bambu, med plats för fyra, bebodd av nio. Med all öl och indisk skitwhiskey med Cola, all superstark mat och mängder med shithead, all sol, bad, risfällt och skumma lekar från Europas alla hörn. Två galna dagar innan vi tog oss vidare till Thekkady och förälskade oss i Charles som visade oss runt och fixade allt! Eelefantridning, teplantage-tur och nakenmassage med massor av olja. Sen en en-dagstrekk i ett tigerreservat med gröna vyer, vattenfall, bad, båt och massor med over-sized-djur. Nästa stop; Fort Cochin för hela slanten, underbar liten fiskarby med gulliga små trähus som för tankarna till typ Spikarna. Slappardagarar med lite turistsightseeing, massa kyrkor och tempel, från en Royal Ensfield, jättelika fiskenät och sydindisk musik. Hejdå-fest på hotelltaket med ännumer billig whiskey och vår älskade ljudlek. Sista tågresan i Indien var melankolisk, älskar indiska tåg! Den tog mig, David och Niko till Chennai, varifrån mitt flyg gick till Singapore.
Så det vart Linda och George i Singapore, med start den 25:e! Superrent, superdyrt. MRT, Orchid Road, Botanical Garden, Asian Civilasiation Museum. Uppbyggda plastic-fantastic ön Sentosa Island med aqua-park och rosa delfiner. En Galen drink på 70-store-bar och en öl på innestället Clarke Quey innan vi dissade det lilla stad-landet för Malaysia och Kuala Lumpur, med regnsäsong! Det var lite blött på sina håll, men vi hann med en hel del. Vårt hotell var grymt, träffade loads med soft folk. Chinatown var också en favorit, det var lika galet som att faktiskt vara i Kina! Vi turistade runt på en friflygande fågelpark, shoppade, kollade in Kuala Lumpur-tower, och var in i galna köpcentret under Petronas-towers. Promenderade överallt. 35 grader. Puh. Sen vidare till ön Penang och Georgetown där vi fixade Thailand-visum. Drog till stranden Batu Ferringhi; kvällsdopp varje natt med öl, drinkar och R.E.Ms Night Swimming. Jim var knölen i arslet, nyreligös tok snackade hittepå-historier non stop som både jag och George var för snälla för att inte lyssna på.
Sen, den 5:e december, var det Thailand som gällde! Det första vi gjorde var att åka till Koh Pha-Ngan för att boka boende över jul, spännande minibussresa som superflummiga amerikanen Zack förgyllde. Jag stannade en natt innan jag dissade George för att träffa mammsen och pappsen i Hua Hin. Denna gång med en båtresa som samma Zack förgyllde. Först ville dom knappt släppa in mig, skitig backpacker, på det fyrstjärniga lyxhotellet, men sen! Tre nätter i fluffiga vita lakan och hur mycket bacon jag ville till frukost. Med familjen! Yeah! Sol och bad, galet god mat, massor med shopping. Semster i semestern innan jag vinkade adjö och tog båten ner till George på Koh Tao och "dyk-eller-dö"-stranden Hat Sairee. Där var det... *trumvirvel* dykarcert för hela slanten! Big Blue! Där vi bodde granne med Johanna och Dan, Georges gamla polare från Sundsvall. Hydda vid havet, kristallklart vatten och extra small-storlek på dykardräkten, för det bestämde instruktören G. Ni skulle sett blåmärkena efter sömmarna! 3 dagar, 4 dyk: max 18m. Vi såg alla möjliga olika sorters fiskar, alla möjliga olika sorts växter och bara förundrades över att sväva runt tyngdlös. Sista dyket lekte vi bara, G var bästa instruktören. När vi väl fått certifikat blev det festfestfest med hela dykgänget! Och dagen efter stapplade vi döbakis iväg till nästa strand på ön, eller egentligen-ingen-strand-alls-på-dagarna; Chalok Ban Kao. Där vi hittade super-poppis Shark Bay och underbart reggaesköna Freedom Beach med tillhörande Freedom Bar. Ja, vi fastnade och blev kvar i typ några veckor eller så. Ja, vi gjorde av med grymma pengar på att hänga på Freedom Bar varje eftermiddag och dricka öl och drinkar. Förlåt, så får man inte göra, och nej, jag blev inte alkoholist.
Sen vart det Koh Pha-Ngan igen, och denna gång var det bara några dagar fram till jul! Grym strand, bara ungdomar, god mat och fin hydda PÅ stranden. Julafton kom, liksom Full Moon-partyt, riktigt helkväll! Jag och George drack två 35ml-sangsom-buckets, dansade hela natten och åt pannkaka på beachen i soluppgången. Åkte lastbilsflaktaxi hem klockan 7, vi, 3 sundsvallsbor, 5 andra svenskar och ja, en DJ på festen spelade Boten Anna vid tillfälle. Det var som hemma, fast fullare och drygare svenskar. Några dagar solochbad och sen åkte vi sardin-buss till Krabi, bodde på hemska turist-stranden Ao Nang i ett dygn innan v tog oss till backpackeroasen Hat Ton Sai, och fick hyddan med den omtalade betongskabbtoan. Vi hann med en dag där vi kanotade runt halva Krabi innan jag blev stört magsjuk. Spydde i ett dygn, efter några dagar insjuknade George och vi var sjuk i en vecka. Den veckan spenderades i sängs i Krabi Town, där inget av allt planerat blev gjort.
Sen bar det av till Bangkok med nattbuss och ett mycket tveksamt bussbolag som snodde 3000kr var av oss genom att ta våra väskor från mellan våra ben när vi sov, samt gå igenom våra ryggor i bagageutrymmet. Ungefär här tappade jag min tro på mänskligheten. Väl i Bangkok och med hotell på Khao San Road tog det bara några timmar innan Charlotte, Georges syster anlände. Och det vart några riktigt trevliga dagar med all form turistaktivitet man kan tänka sig (utom ping-pong-show). Underbara jättemarknaden Weekendmarket, sen rosa-sarong-timmarna i Grand Palace med Emerald Buddah, Wat Poh med Declining Buddah och en dag med fönstershopping, promenader och mat på Indiska gatan i coola China Town, alltid grymmaste stadsdelen. Sen vart det några sola-dagar ensam i Bangkok innan... *trumvirvel igen*
Lars kom! 12 januari. Vi stannade en dag i Bangkok och fick bukt på lite jetlag innan vi drog till Koh Chang, fick en riktigt sjysst hydda jättenära havet på Lonley Beach, och välkomnades med ett galet Half Moon-party. Softare än det på den hela festen på Koh Pha-Nang, vi träffade Ishockeyspelande kanadensare, Bob Marley-kopior till thailändare och alltid lika högludda Israeler. En vecka vart det innan vi for till Koh Mak där alla är så underbart snälla och genuina. Vi hamnade på nästan-som-hemma-guesthouset-Sunset Bungalows, riktigt skönt ställe, tyvärr utan strand. Hyrde moppe, kände oss lite fria, spelade shithead (jag vann, hela tiden) och drack öl innan vi lämnade landet.
Kambodja; lika dirty and dodgy som Indien. För att ta sig från Krong Koh Kong, gränsstaden, till Phnom Penn, 20 mil? Vart vi tvungna att byta buss 4 gånger, för det var fyra floder som korsade vägen. Promenera över bro eller åka "båt". Phnom Penn ja, roligt hotell vid sjön Boeng Kak, backpackerområdet. Vi gjorde allt klassiskt, Wat Phnom, Grand palace med Silverpagodan och National Museum. Vi hann med gamla tortyrfängelset S-21 och massgraven på Killing Field från Pol Pots välde. Sista dagen tog vi en titt på läskigt billiga Russian Market, $1 för ett linne, $2 för en t-shirt? Jatack. Sen vart det ner till Koh Tonsay, via Kep. Det mest spartanska ever. Bambuhydda, el mellan 18 - 21 och ris eller nudlar tre gånger om dagen. Squat-toilet och hink-dusch 100m bort och fler djur en på en ladugård hemma. Vi orkade det i två dygn innan det vart "lyxhotell" i Kep. Underbar strandstad, skulle kunna passa in i södra Europa. Från Kep vart det bussresa till konstrasternas Siam Reap, antingen jättedyrt, eller jättebilligt. Underbar mat och mycket folk och härlig shopping på Central Market. Första dagen i Siam Reap fick vi en gratis solnedgång inom Angkor Wat, på Phnom Bakeng. Dagen efter vart det helt underbar tempeltur med start 05.00: Angkor Wat, Angkor Thom med templen Bayon och Baphon och kändisarna Terrance of Elefants och Terrace of the Leaper King, sist Tha Prohm. Som ingenting jag någonsin gjort förut.
Från Siam Reap tog vi bussen tillbaka till Bangkok, på Kambodjasidan tog 10 mil 8 timmar på stampad jordväg med en buss från tidigt 1600-tal. Från Bangkok vart det buss upp till Pai där vi hookade upp med George, vi hyrde cyklar och cyklade till ett vattenfall och gjorde en tvådagars-trekk, nio pers; två australiernare, två italienskor, en irländare och en engelska, förutom oss, och en underbar guide vid namn Popcorn. Vi promenerade hela dagarna i 35 gradig värme, upp och ner, upp och ner, åt ute i skogen i hemmasnickrad servis och övernattade i en liten fattig bergsby där inte ens jag kunde motstå barnen, gulligast i Thailand. På natten sov vi nästan utomhus i 10 grader, med fler djur än på Koh Tonsay, vilket man kunnat tro var omöjligt, men nejdå!
Väl tillbaka i Pai vart det reggaefestival, och dagen efter åkte George tillbaka till Bangkok och vi till Chiang Mai, där vi promenerade runt och såg staden och shoppade på massa olika marknader. Sen bar det av med nattbus till Bangkok där vi hade en hel dag med shopping och ett besök på Lumphini Park med tillhörande trampåt, och en hel natt med buckets på Kaoh San Road som avslutning på resan.
Dagen efter flög vi bakfulla hem till Sverige, redan på flyget ojade vi oss över hur fint och rent allting var, för att inte tala om hur bra service! Så kan det gå när man har ett nytt, friskt u-landsperspektiv.