Bangkok

Usch, vad jag är dålig på att updatera bloggen! Har väntat med flit nu bra länge, har passat på att utnyttjat sällskapet så länge jag kunnat, blogga kan man göra när man är ensam! George och Charlotte (storasyster Lewis) har alltså åkt nu, imorse klockan 8 förflyttade sig härskapet till Koh Chang.

Jag antar att Bangkok är ett bra ställe att vara ensam på, helst Khoa San Road, backpackerhimlen, även om bussresan hit var värsta natten på hela resan hittills. Vi väntade sammanlagt 4 timmar på olika ställen mellan bussbytena, och när vi väl kom på den sista bussen och skulle försöka sova visade dom film med ashögt ljud i högtalarna till klockan ett på natten. Smidigt på en nattbuss som är frame klockan 6. Det värsta väntade dock när vi kom fram till hotellet,  började leta efter pengar att betala med och insåg att vi inte hade några pengar. 2000kr snyggt stulna från min hanväska på golvet, och 2500kr snyggt stulet från Georges ryggsäck, när vi sov. Än värre vart det när jag öppnade väskan och skulle byta om, för hela väskan var hullerombuller, någon hade tydligen gått igenom den i bagageutrymmet. Vi förutsatte att bussbolaget helt enkelt är lagom korrupt och tjänar enorma pengar på att gå igenom allas väskor. Ingenting saknades ur min ryggsäck, men bara tanken på att någon öppnat och gått igenom min väska, allt jag äger och har just nu, mitt liv, fick mig att må illa. Jävla skit.

Äsch, positivt tänkande. Tiden i Bangkok har hittills varit grym, Charlotte visade sig vara jättesjysst och vi kom jättebra överens alla tre! Eftersom att vi precis läst the Beach både jag och George hamnade vi på Khoa San Road, som tidigare nämnt. Som en parodi på turister. Bara västerlänningar; under dagen är det en shoppinggata med kläder, hängmattor, hänglås, internetcaféer... Allt en backpacker behöver. På kvällen är det en enda fest med buckets och supa hela natten. 

Nåja, första dagen i Bangkok tog vi en tur till Weekend marketen, galet! 8000 stånd, vad-som-helst kunde köpas för ingenting. Köpte lite nagra linnen och t-shirtar för 15kr styck och en minisymaskin, haha, 10 spänn! Men mest var det bara grymt att gå omkring och se allting, thailändare till och med, till skillnad från Khoa San. Hem tog vi Skytrain och kollektivtrafikbåt, billigt, billigt. I förrgår vart det tempeldag för hela slanten. Åkte kollektivtrafikbåt igen, till The Grand Palace. Vi såg Emerald buddha och den undebara ariktekturen, vandrade runt och gjorde stora ögon åt allt glitter. Vi tog oss till Wat Poh och såg Declining Buddah. Satt i tempel och beskådade thailändare be, tända rökelse, förgylla buddahstatyer och donera blommor. Väldigt spirituellt av oss ;) Igår var vi också galet spirituella och spenaderade större delen av dagen med att vandra runt i stora köpcentran och göra stora ögon, dagen avslutades snyggt med middag på en indisk restaurang på den indiska gatan i China Town, innan vi drog oss hem och sänkte en bucket White Russian och festade hela natten som en sista grej med syskonen Lewis liksom.

Jag kommer sakna George! Jag träffade honom en vecka in på resan och han har varit med hela tiden, i början bara i bakgrunden, men senaste månaden gjorde vi allt tillsammans! Till och med magsjuka tillsammans :P Hoppas att jag kommer träffa honom något mer den här resan, känns så konstigt att bara avsluta bekantskapen så abrupt; "Hejdå, lycka till med resten av resan!"... Men så är det väl att resa. Enda nackdelen. Folk försvinner för att aldrig mer komma tillbaka liksom. England är långt borta!


Första dagen ensam har varit skön faktiskt, har pysslat lite... Legat vid hotellpoolen (ja, jag tyckte jag kunde unna mig ett dyrt hotell när jag är ensammen), läst bok, tvättat, tagit det lungt. Imorgon planerar jag att ta båten till centrum och ta skytrainet till en stor park mitt i Bangkok (glömt vad den heter såklart!) och bara promenera och sitta ner under ett träd och filosofera. Ensamheten känns skön endast eftersom att jag vet att jag bara är ensam till lördag. LÄNGTAR! :) Nu ska jag kila iväg, måste käka någonting, buh. Harebrarå, puss!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0